Kurs Organisk kemi

Skriv ut Träna begrepp Stortest
Deltest1 Deltest2 Deltest3

DET UNIKA KOLET

Kolets kemi kallas också för organisk kemi. Kemi som inte innehåller grundämnet kol kallas oorganisk kemi.

Det som gör grundämnet kol så speciellt är att det kan binda fyra andra atomer samtidigt och bilda långa kedjor och ringar. Andra grundämnen kan vanligtvis binda till en, två eller möjligtvis tre andra atomer .

Dessutom kan kol bilda en mängd olika strukturer. Molekylerna med kol kan vara raka, grenade eller ha formen av en ring. Molekylernas storlek kan vara från några atomer till flera tusen. Det finns nästan oändligt många olika sätt att bilda molekyler som innehåller kol.

Vad gör kol så spännande?

  • Kol är förutsättningen för liv. Alla levande organismer innehåller kol. Utan kolets egenskaper hade det troligtvis inte funnits liv på jorden eftersom inget annat grundämne skulle kunna ersätta kol.
  • Av de omkring 20 miljoner kemiska molekyler som upptäckts innehåller 95%  av dessa grundämnet kol.
  • Kolet spelar en huvudroll i jordens viktigaste kemiska reaktion, fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar solens strålningsenergi till socker (kemisk energi). Utan fotosyntes är liv på jorden omöjligt. All den mat vi äter har sitt ursprung i fotosyntesen.
  • Nästan alla föremål som människans använder innehåller kol. Både naturliga ämnen t.ex. trä, kläder och papper men också konstgjorda t.ex. plast.
  • Det mesta av allt bränsle som används idag innehåller kol. Både när det gäller uppvärmning av hus eller bränsle till fordon.

Ett av dagens stora miljöproblem handlar om koldioxidhalten i atmosfären. Den orsakas bland annat av förbränning av bränslen som innehåller kol.

Fördjupning: 

KOLETS KRETSLOPP

De grundämnen som finns på jorden har funnits här sedan solsystemets skapelse. Ingenting försvinner och inga nya grundämnen tillverkas. Naturligtvis tillförs lite materia av meteoriter och en del föremål har skickats ut i rymden av människan. I det stora sammanhanget är det så lite så att det inte spelar någon roll.

En del av jordens grundämnen och kemiska föreningar rör sig olika kretslopp. Ett kretslopp beskriver hur ämnet cirkulerar i naturen. T.ex. vattnets kretslopp börjar i havet. Det avdunstar till molnen för att sedan regna ner, bli till floder för att sedan återigen hamna i havet. Sedan börjar det om.

Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne så har kol flera olika kretslopp som tar olika lång tid. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntesen och förbränning.

Kolets kretslopp startar alltid med fotosyntesen men förbränningen tar olika lång tid. Om du eldar upp ett par vedträn eller låter dem ligga i skogen, så att de förmultnar, så sker samma kemiska reaktion men reaktionen tar olika lång tid. Vid reaktionen frigörs den kemiska energin som finns i det ursprungliga druvsockret som tillverkades vid fotosyntesen.

1 dag – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. För att få energi för att leva så förbränner den druvsocker meddetsamma. När växter och djur har förbränning kallas det cellandning. Denna variant av kolets kretslopp tar bara ett dygn.

1 dag -100 år – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. Ett djur äter upp växten. När djuret använder energi genom cellandning och andas ut kolet återgår det till atmosfären. Kanske kolet används till att bygga upp djuret. Då återgår det när djuret dör.

100 –1000år – Ett träd tar upp kol genom fotosyntesen. Kolatomen kommer att ingå i trädets cellulosa som bygger upp stammen. Kolet återgår till atmosfären när träden dör och förmultnar.

100 miljoner år – En skog tar upp och binder kol genom fotosyntesen. Genom speciella omständigheter så hamnar det organiska materialet under marken där det sakta omvandlas till fossilt bränsle t.ex. olja, naturgas eller stenkol. Kolet återgår till atmosfären när det förbränns t.ex. i en bilmotor eller för att värma upp ett hus.

Fördjupning: 

RENT KOL

Kol är ett vanligt grundämne och på jorden finns det både i ren form och en uppsjö av kemiska föreningar. Skillnaden mellan de olika sorterna av rent kol är hur kolatomer är strukturerade det vill säga hur de binder till varandra.

Kolets rena former är:

Amorft kol: Amorft kol kallas kol där kolatomerna inte sitter i mönster eller någon regelbunden struktur. Exempel på detta är träkol (grillkol) som innehåller nästan 100 % rent kol. Stenkol är en bergart som innehåller 90 % kol.

Aktivt kol är ett amorft kol som används flitigt både i hemmet och på sjukhuset. Aktivt kol innehåller många porer (håligheter). I porerna  fastnar lätt andra ämnen. Aktivt kol används därför för att rena luft t.ex. i ventilationssystem eller gasmasker. Om du får i dig giftiga ämnen används aktivt kol för att förhindra förgiftning.

Grafit: I grafit sitter kolatomerna i skikt. Det finns starka bindningar i varje plan men svaga bindningar mellan planen. Det gör att det är lätt att skrapa av ett lager. Du blir helt enkelt smutsig om du tar i grafit. Sot består till största delen av grafit.

  • Grafit leder elektricitet och används i elektronik.
  • Grafit används som smörjmedel.
  • Kolfiber består av grafit. Kolfiber som gjuts in i plast blir ett mycket lätt och stark material (en komposit). Det kan användas till fiskespön, karosser till sportbilar eller skal till mobiler och datorer.
  • Grafit används i blyertspennor.

Diamant: I en diamant sitter kolatomerna med samma avstånd från varandra i en symmetrisk jättemolekyl. Den regelbundna formen gör diamant till naturens hårdaste ämne. Genom att upphetta grafit under hårt tryck går det att tillverka diamanter idag. Förutom till smycken används diamanters hårda egenskaper i borrar och skärverktyg. Ett av världens mest berömda reklamcitat är ”Diamonds last forever”. Det är inte sant. Eftersom diamanter är kol så reagerar det med luftens syre och bildar koldioxid om det upphettas tillräckligt mycket.

Flera nya former av rent kol har upptäcks nyligen och upptäckterna har gett nobelpris, fulleren (1996) och grafen (2010). Fulleren ser ut som fotbollar och består av ungefär 70 kolatomer. Grafen kan beskrivas som ett skikt av grafit. Det är genomskinligt och ungefär 200 gånger starkare än stål men är det mycket lättare. Det är formbart, leder elektricitet och ogenomträngligt för gaser och vätskor.

Grafen och fulleren kommer garanterat att användas i många framtida projekt även om det inte finns några färdiga uppfinningar idag.

Fördjupning: 

METANSERIEN

Grunden i organisk kemi är kolväten. De enklaste kolvätena består bara av kol och väte. De mest avancerade kan innehålla flera tusen kolatomer och även flera andra olika grundämnen.

Återigen, kolets förmåga att binda fyra andra atomer och förmågan att bilda kolkedjor som är grenade eller ogrenade, kolringar gör att det finns nästan oändligt många sätt att bilda molekyler som innehåller kol.

Det logiska system som finns för att sortera och namnge alla dessa föreningar kallas för organisk nomenklatur.

Atomer sitter ihop med kemiska bindningar. Bindnigarna får atomer att bilda kemiska föreningar. Det finns olika typer av bindningar. Inom den organiska kemi kommer bindningarna att markeras genom ett streck mellan atomerna. Eftersom kolatomen kan binda 4 andra atomer så finns fyra streck som binder till fyra andra atomer. Viktigt är att kolet alltid har fyra bindningar, aldrig fler och aldrig färre.

Alkaner 

De minst komplicerade kolvätena kallas alkaner. De tio enklaste alkanerna radas upp i metanserien. Metanserien är grunden för all namngivning av kolväten.

  • Ändelsen på varje kolväte visar vilken typ av kolväte det är. I metanserien slutar alla med ändelsen -an. Ett samlingsnamn för alla kolväten som slutar på -an är alkaner.
  • Den kemiska formeln för kolväten kallas molekylformel. Den visar vilka grundämnen molekylen innehåller och hur många av varje sort.
  • Strukturformeln visar hur molekylen är uppbyggt i en platt variant. I verkligheten är molekylen i 3 dimensioner.

Fördjupning: 

ISOMERER

Raka eller grenade kolväten.

Ett kolväte kan ha samma molekylformel men olika strukturformel. Kolvätet på bilden heter butan och har en rak kolkedja.

När butan har en rak kolkedja kallas det också normalbutan eller bara n-butan. N-butans molekylformel är C4H10.

När ett kolväte har samma molekylformel men en annan strukturformel kallas det för isomer. Denna variant av butan har samma molekylformel C4H10 men en annan strukturformel. Den har en grenad kedja och kallas för iso-butan. N-butan och isobutan har liknande egenskaper men skiljer sig åt när det gäller kokpunkt och smältpunkt.

Av butan finns det bara två olika varianter. Vid stora organiska molekyler så finns det många isomerer. Det är en av anledningarna till att det finns så många olika organiska föreningar. När kolvätena blir mer avancerade så kan de också döpas på ett mer avancerat sätt än bara normal och iso.

Mättade och omättade kolväten.

Alkaner, som endast har enkelbindningar, är mättade kolväten. De binder så många väteatomer som det är möjligt.

Om ett kolväte har en eller flera dubbelbindningar eller trippelbindningar kallas de omättade kolväten. Omättade kolväten har lättare att reagera med andra ämnen. När de omättade kolväten reagerar med andra ämnen kan de bli mättade.

Kunskapen om mättade och omättade fetter är något som används för att beskriva hur nyttig mat är. Omättade fetter sägs vara nyttigare för kroppen.

ALKENER & ALKYNER

Alkener – dubbelbindning

En kolatom kan binda en annan kolatom med två bindningar. Bindningen kallas för dubbelbindning. Samlingsnamnet för kolväten med en eller flera dubbelbindningar är alkener. De har ändelsen -en. Nedan är exempel på de två enklaste alkenerna i metanserien. Resten av metanserien följer samma mönster.

Ett kolväte kan ha flera dubbelbindningar. Det markeras i namngivningen. Bilden föreställer propen med  två dubbelbindningar. Den heter därför prop-di-en.

På alkener med längre kedjor markeras dubbelbindningens placering med en siffra. Numreringen sker från den ände där dubbelbindningen är närmast änden. Detta kolväte kallas 1-2-butdien.

Alkyner—trippelbindning

En kolatom kan binda en annan kolatom med tre bindningar. Bindningen kallas trippelbindning. Dessa kolväten kallas alkyner. De har ändelsen -yn. Nedan är exempel på de två enklaste. Resten av metanserien följer samma mönster.

På samma sätt som hos alkener så kan kolväten ha fler trippelbindningar. Om propyn på bilden skulle ha två stycken trippelbindningar skulle det heta propdiyn. På större kolväten med trippelbindningar kan positionen av trippelbindningen markeras med en siffra.

Både alkener och alkyner är omättade kolväten. Deras dubbel och trippelbindningar kan brytas upp och de kan binda fler atomer t.ex. väte, syre och klor.

Fördjupning: 

ALKOHOLER

Alkoholer förknippas med öl, vin och sprit. Dessa drycker innehåller alkoholen etanol. Det finns betydligt fler sorters alkoholer än etanol. I kemin är det en speciell grupp av kolväten. De har gemensamt att de har minst en hydroxidgrupp, en OH-grupp. Alkoholernas namn slutar alltid med ändelsen -ol.

Grundämnet syre kan binda två andra atomer i en organisk molekyl. De kan också ha dubbelbindning. I alkoholer har syret enkelbindning och finns mellan en kolatom och en väteatom. För att tydligt markera att det är en alkohol skrivs vanligtvis inte ”strecket” för bindning ut i OH-gruppen.

Alla dessa alkoholer har en OH-grupp. Då kallas alkoholen envärd. Har det två OH-grupper kallas den tvåvärd och har den tre OH-grupper kallas den trevärd.

För att tydligt visa att det är en alkohol så  skrivs molekylformeln med OH-gruppen i slutet. Molekylformeln kan också skrivas med grundämnena i bokstavsordning. Propanol blir då C3H8O.

Om alkoholen är tvåvärd eller trevärd så markeras det med räkneorden di eller tri. Med hjälp av en siffra markeras på vilka kolatomer OH-gruppen sitter. Denna alkohol skulle heta 1,3 propandiol.

Metanol

Metanol är giftig och varje år dör människor för att de dricker det i tron på att det är etanol. Metanol kan göra dig blind i mindre mängder. Det finns alltid en risk att smuggelsprit innehåller metanol. Metanol kallas också träsprit. Den används vid tillverkning av plaster och som bränsle

Etanol.

Etanol är en av människans vanligaste droger. Den är naturligtvis också giftig och vid stort eller långvarigt drickande är den dödlig. Etanol används också för tillverkning av plaster och bränsle till bilar och bussar.

Glykol

Glykol är en tvåvärd alkohol som används till bilens kylare. Den sänker fryspunkten för vattnet i kylaren så det inte fryser till is en kall vinterdag. Molekylformeln är C2H4(OH)2. De två OH-grupperna sätts inuti en parentes.

Fördjupning: 

  • Film – naturlikt.se: Alkoholer (youtube, svenska, 6.15)
  • Film – Andreas Sandqvist: Alkoholer (youtube, svenska, 9.16)
  • Hemsida – Naturvetenskap.org: Alkoholer

KARBOXYLSYROR OCH ESTRAR

Organiska syror.

Organiska syror innehåller kol och är vanliga i naturen. De finns i växtriket (t.ex. oxalsyra, askorbinsyra, citronsyra) och i djurriket (t.ex. myrsyra och mjölksyra) . De kallas också för karboxylsyror eftersom de innehåller en karboxylgrupp, -COOH. I tabellen visas de tre enklaste karboxylsyrorna.

  • Organiska syror kallas ibland för fettsyror eftersom de kan ingå i fetter.
  • Alla organiska syror är svaga syror.
  • Det kan ingå fler karboxylgrupper i syran.
  • De slutar alltid med –syra.

Ester

Estrar är en grupp av kolväten som luktar. Dessa kemiska lukter finns naturligt men kan också tillverkas genom en kemisk reaktion.

När en alkohol och syra blandas så försvinner de frätande och giftiga egenskaper och i vissa fall uppstår en trevlig lukt. I andra fall uppstår en otrevlig lukt eller ingen lukt alls. .

Alkohol + Syra —> Ester + Vatten

Vid reaktionen försvinner både alkoholen och syran och den ofarliga estern bildas. Estrar är vanliga lukt och smakämnen i godis, glass och läsk. Estrar fungerar också som lösningsmedel och finns i målarfärg.

En känd ester är nitroglycerin. Det är en blandning mellan salpetersyra och glycerol. Nitroglycerin används som sprängmedel och som hjärtmedicin.

Fördjupning: 

FOSSILA BRÄNSLEN

Ett fossilt bränsle kommer ursprungligen från organismer som på något sätt hamnat i jordskorpan och under lång tid har kolet koncentrerats på grund av trycket i jordskorpan. Förbränning av fossila bränslen bidrar till ökad koldioxidhalt och en förstärkt växthuseffekt. De fossila bränslena är inte förnybara och kommer att ta slut i framtiden.  De kommer dock att räcka flera hundra år till.

Människan använder de fossila bränslena till uppvärmning, producera elektricitet och bränslen till fordon m.m. En del förädlas t.ex. till plast.

Olja

Den råolja som pumpas upp ur marken innehåller 100-tals olika slags kolväten. Eftersom de olika kolvätena har olika användningsområden finns det en poäng att sortera dem. Det går bra genom att använda en metod som kallas fraktionerad destillation. Detta sker i ett oljeraffinaderier. Alla typer av kolväten har olika kokpunkt och det är den egenskapen som utnyttjas när de ska sorteras.

Naturgas

Naturgas består av en blandning av de enklaste kolvätena, mestadels metan. Gasen transporteras i långa pipelines. I Sverige används lite naturgas. En del används för att driva bussar eftersom det är renare än diesel. I världen kommer 20 procent av all energi från naturgas. Mycket av naturgasen i Europa kommer i pipelines från Ryssland. En ledning går strax utanför Gotland. Att bli beroende av rysk naturgas i Europa är en känslig och viktig politisk fråga.

Torv, brunkol och stenkol

Torv består av delvis förmultnade växtdelar, mestadels vitmossa. Torven innehåller runt 65 procent kol och kan användas som bränsle. Sedan ( efter 1000tals år) förvandlas torven till brunkol blir till sist blir stenkol. Ju längre tid som går desto högre kolhalt. Både brunkol och stenkol är sedimentära bergarter.

Fördjupning: 

BRÄNSLEN FÖR FORDON

Bensin är i särklass vanligaste drivmedlet idag. Bensin är en blandning av flytande kolväten med 5-10 kolatomer. För att kunna utvinna tillräckligt med bensin räcker det inte att separera råoljan. För att få ut mer bensin används en teknik som kallas crackning. Då slås längre kolkedjor sönder så att de blir lagom långa för att vara bensin.

Diesel är ett drivmedel som används mer och mer. Diesel innehåller kolväten med 10-22 kolatomer. Dieselbilar har ofta lägre bränsleförbrukning eftersom diesel har högre energiinnehåll än bensin. Dieselbränsle innehåller mer kol per liter än bensin så koldioxidutsläppet blir lite högre. Dieselfordon släpper ut fler farliga partiklar än bensin.

Etanol, som kan tillverkas av olika slags grödor eller restprodukter och avfall, är ett förnybart bränsle som ger minskade utsläpp av koldioxid och klimatpåverkan. Energiinnehållet i etanol är 30 procent lägre än i bensin vilket gör att en bil som går på E85 har högre bränsleförbrukning. Bränslekostnaden blir därför inte lägre än med bensin. Framställningen av etanol är inte miljövänlig och ifall vete används innebär det att grödor som skulle kunna användas till mat i stället används till bränsle.

Fordonsgas består av metangas i form av naturgas, biogas eller en blandning av båda. Eftersom naturgas är ett fossilt bränsle och biogas en förnybar resurs så bli miljöpåverkan olika beroende på vilket som används.

Biodiesel är ett drivmedel som kemiskt liknar vanligt diesel men som är ett förnybart bränsle. Det är biologisk nedbrytbart och inte giftigt.

Elektricitet: En elbil drivs naturligtvis inte av ett fossilt bränsle. Beroende på hur elen produceras kan bilen ändå indirekt använda fossila bränslen. En elbil är inte renare än dess energikälla. En stor del av elbilens miljöpåverkan beror på tillverkningen och hantering av batteriet. Bilen som drivs av el, tillverkad av förnybara energikällor, bidrar inte till växthuseffekten eller belastar miljön i samma utsträckning som andra bilar. Nackdelen med elbilar är att dels inköpspriset är högt och dels att räckvidden inte är lika lång som motsvarande bensinbilar. Det behövs bättre batterier helt enkelt.

En hybridbil har flera bränslen. Oftast bensin i kombination med el, etanol eller fordonsgas.

Det mest miljövänliga är naturligtvis att inte använda bilen över huvud taget.

Fördjupning: 

LIVSMEDELSKEMI KOLHYDRATER

Förutsättningen för liv är fotosyntesen. De organismer som inte får sin energi från solen får sin energi genom att konsumera växter eller andra djur. Genom cellandningen kan dessa organismer ta upp energi i cellerna. Cellandningen:

Nu är det inte bara druvsocker och syre som människan behöver få i sig för att överleva. Människan behöver få i sig fem näringsämnen och vatten för att må bra. Dessa är kolhydrater (där druvsocker ingår), protein, fetter, vitaminer, mineraler och vatten.

Enkla sockerarter – monosackarider

Druvsocker: Molekylformeln för druvsocker (glukos) är C6H12O6. Molekylen är formad som en sexkant och brukar ritas på detta sätt. Druvsocker finns i godis och frukt och behöver inte brytas ner utan tas direkt upp i blodet.

Fruktos: Fruktos har samma kemiska formel som glukos men har en annan strukturformel. Innan kroppen kan använda fruktos omvandlas det till glukos. Fruktos är naturens sötningsmedel och det finns i frukt, honung m.m. Fruktosmolekylen har formen av en femkant.

 

Sammansatta sockerarter – Disackarider

Flera sorters socker består av två stycken enkla sockerarter i olika kombinationer. Sackaros (vanligt socker) säljs i många olika storlekar: bitsocker, strösocker, pärlsocker och florsocker. Sackaros består av en glukos- och en fruktosmolekyl.

Laktos (mjölksocker) är också en disackarid och består också av två stycken enkla sockerarter. Laktos finns i mjölkprodukter. I Norden är 3% laktosintoleranta. Laktosintoleranta som får i sig mjölksocker kan få problem med magen t.ex. diarré. Kring medelhavet är 50% av befolkningen laktosintoleranta.

Poly betyder många och polysackarider är långa kedjor sammansatta av många druvsockermolekyler. Här visas två stycken, stärkelse och cellulosa.

Stärkelse

Stärkelse består av upp till 1000 sammansatta druvsockermolekyler.

Stärkelse fungerar som växtens energiförråd. Stärkelse är en viktig del av vår kost och finns i potatis, ris och pasta.

Cellulosa

Cellulosa består av ännu fler sammansatta druvsockermolekyler, upp till 3000 stycken. I cellulosa är druvsockermolekylerna sammansatta på ett sätt som gör cellulosa till ett hårt och stabilt ämne.  Det används till att bygga upp växtens hårda delar, stam blad m.m.

Cellolusa finns i vår kost men vår kropp kan inte bryta ner den. Cellulosa är ändå en viktig del av kosten eftersom den underlättar matspjälkningen och bidrar till mättnadskänslan. Cellulosa kallas ibland för kostfiber. Kostfiber är som tarmarnas tandborste. De finns i fullkornsbröd, linser, ärtor, rotfrukter och frukt.

Snabba och långsamma kolhydrater

De som idrottar talar ibland om snabba och långsamma kolhydrater. I blodet behövs det finnas en viss halt av sockermolekyler. För att må bra behövs en lagom blodsockernivå. Är den för låg signalerar kroppen att vi behöver äta. När kroppen får i sig kolhydrater måste den bryta ner dem till druvsocker för att kunna använda dem. Snabba kolhydrater är enkla sockerarter som direkt kan tas upp av blodet. Långsamma kolhydrater har längre druvsockerkedjor, som stärkelse. De måste spjälkas till druvsocker innan de kan användas och det tar tid innan du känner av energitillskottet.

Ska du göra en stor ansträngning till exempel springa ett lopp är det alltid bra att planera sitt intag av kolhydrater.

Glykemiskt index (GI) är ett värde som beskriver hur snabbt kolhydraterna omvandlas till druvsockret som sedan cellerna kan ta upp.

Fördjupning: 

LIVSMEDELSKEMI FETTER

Fett är en stor organisk molekyl. Fett består av alkoholen glycerol och olika fettsyror. Fett är alltså en ester. Alkoholen är alltid glycerol men fettsyror kan variera. Olika fettsyror ger olika typer av fett.

Fetter kan delas in utifrån dess kemiska struktur eller utifrån dess ursprung.

Kemisk indelning:

  • Mättande fetter : Fettsyrorna består av mättade kolväte, alltså fettsyror som endast har enkelbindningar.
  • Enkelomättade fetter. Det finns en (1)dubbelbindning bland fettsyrorna.
  • Fleromättade fetter– Det finns två eller flera dubbelbindningar bland fettsyrorna.

Indelning beroende på ursprung

  • Vegetabiliska fetter – De kommer från växtriket. De består huvudsakligen av omättade fetter.
  • Animaliska fetter De kommer från djurriket och är oftast fasta eftersom de innehåller en hög halt mättade fetter.

Enkelomättade och fleromättade kallas gemensamt för omättade fetter. De är ofta flytande vid rumstemperatur. Mättade fetter är oftast fasta vid rumstemperatur. Flytande fetter kan göras fasta genom att de får reagera med väte. Då blir fettsyrorna mättade. Det kallas för att härda fettet och görs vid tillverkningen av margarin. Denna härdning kan ske fullständigt eller delvis.

Om ett omättat fett genomgår härdning som inte är fullständig kan tranfetter bildas.

Transfetter är en speciell typ av omättade fettsyror. De finns i margarin, kakor och chips. Transfetter är skadliga för kroppen och 2011 förbjöds transfetter i kosten av livsmedelsverket.

Fetter är en viktig energikälla för kroppen och vår energireserv. Människan måste också få i sig en viss mängd fett eftersom viktiga vitaminer bara finns lösta i fett. Fett lagrar energi mer effektivt än kolhydrater. Fett är också viktigt för att skydda de inre organen för stötar.

Omega 3 är ett slags fleromättade fetter som är bra för kroppen. Kroppen kan inte tillverka dessa fettsyror själv utan de måste komma med kosten. Förr i tiden fick barn tillskott av Omega 3 i form av fiskolja.

Fördjupning: 

LIVSMEDELSKEMI PROTEIN

Om kolhydrater är vår energikälla och fett vårt energilager så är proteinet kroppens byggnadsmaterial. Proteiner styr också de flesta kemiska processer i kroppen. Du är helt enkelt dina proteiner.

Proteiner byggs upp av aminosyror. En aminosyra är en organisk molekyl och det finns 20 stycken olika. Ett protein består av ett antal aminosyror som sitter ihop som pärlor på ett pärlhalsband.

Kroppen kan tillverka elva aminosyror på egen hand men resten måste komma med kosten. När människor äter protein så måste proteinet först spjälkas till aminosyror. Sedan bygger kroppen upp nya proteiner med hjälp av aminosyrorna i cellens ribosomer.

I livsmedel finns det mycket protein i böner, linser, kött, frön och nötter och en del ost.

Proteiner är känsliga för värme och vid temperaturen över 40 grader Celsius brukar de koagulera (stelna). Därför är det farligt att ha en kroppstemperatur som är för hög.

Två viktiga typer av proteiner som är viktiga för kroppen är:

Enzymer – De är biologiska katalysatorer. De påskyndar reaktioner i kroppen utan att själv förbrukas. Enzymer spjälkar upp din kost tilldruvsocker och aminosyror.

Hormoner – Kroppens budbärare. En del av de signaler inuti kroppen sker med hormoner. Hormonerna styr tillverkningen av andra nödvändiga ämnen i kroppen t.ex. insulin. Hormoner styr också stora processer t.ex. puberteten..

Fördjupning: 

  • Film – Andreas Sandqvist: Protein (youtube, svenska, 10.55)
  • Hemsida – livsmedelsverket.se: Protein

LIVSMEDELSKEMI VITAMINER & MINERALER

Vitamin

Vitaminer är organiska molekyler som kroppen själv inte kan tillverka (undantag D) utan de måste komma med kosten. Det finns 13 olika. En del är fettlösliga och en del är vattenlösliga. De heter A, B (8 olika), C, D, E, K.

Vitaminer används i enzymer och hormoner för skilda processer i kroppen.

Får du inte i dig tillräckligt med vitaminer kan du få bristsjukdomar. Det var vanligare förr i tiden när kosten inte var så varierad. Två sjukdomar, som var vanliga tills havs, var skörbjugg (C-vitaminbrist) och beriberi (B-vitamin brist)

Det normala idag är att vi får i oss alla vitaminer med en varierad kost. Det finns inga särskilda behov för extra vitaminer om inte en läkare har ordinerat det.

Mineral

Mineraler kallas också spårämnen. Det är små mängder av olika grundämnen som behövs i olika kemiska processer i kroppen. De är oorganiska vilket betyder att de inte innehåller kol. Det finns ungefär 20 stycken olika mineraler som kroppen behöver.  Här är några exempel:

  • Kalcium – Kalcium bygger upp skelettet. Finns i mjölk och ost.
  • Järn – Järn behövs till blodets hemoglobin som transportar runt syre till kroppens celler. Järn finns i blodpudding och spenat
  • Natrium -Natrium hjälper till med vätskebalansen. Finns i bordssalt.

Sist men inte minst så behöver kroppen vatten. Vi består av 60-70 % procent vatten.

Fördjupning: 

Info om sidan Träna begrepp Stortest