Molekylbindningar

Skriv ut

Molekylbindningar kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning. Atomer delar på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som är gas vid rumstemperatur är detta vanligt t. ex. syre, kväve, väte, fluor och klor. De sitter då ihopptvå och två.

I exemplet med väte nedan så har atomkärnorna en valenselektron var. 1+1 = 2. Dessa två elektronerna går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda atomerna får fullt yttersta skal. De har elektronerna gemensamt. Detta kallas molekylbindning.

Om atomer har molekylbindning så är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin så binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av 2 valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron och kolet har 4.

Anledningen till att kolet just har 4 streck eller 4 molekylbindningar är att den får då fullt yttre skal. Kolet lånar 1 elektron från 4 väteatomer och har 4 själv 1+1+1+1+4 = 8. Vätet lånar en. 1+1=2. Alla atomer får ädelgasstruktur. Tänk på att alla elektroner är utmålade men det är bara valensmelektronerna som är en del av molekylbindningen.

Nedan är en bild på koldioxid vars atomer också har molekylbindning. Syre har 6 valenselektroner och kol har 4. Därför har kol och syre bytlånat två elektroner var med varandra. Kolet gör detta på båda syreatomerna. Alla får då fulla elektronskal. På bilden nedan ser du hur konstruktionen ser ut.

 

Fördjupning: 

Info om sidan Träna begrepp Övningar