 |  |
De grundämnen som finns på jorden har funnits här sedan solsystemets skapelse. Inga grundämnen försvinner och inga nya tillverkas. Naturligtvis tillförs lite grundämnen av meteoriter och en del har skickats ut i rymden av människan. Ett fåtal, ytterst kortlivade, grundämnen (med de högsta atomnumren) har tillverkats i laboratorium. I det stora sammanhanget är det så lite att det inte spelar någon roll.
En del av jordens grundämnen och kemiska föreningar rör sig i olika kretslopp. Ett kretslopp beskriver hur ämnet cirkulerar i naturen. Till exempel börjar vattnets kretslopp i havet. Vattnet avdunstar till molnen för att sedan regna ner och blir till floder, för att sedan återigen hamna i havet. Därefter börjar det om.
Eftersom kolet är ett sådant vanligt ämne har det flera olika kretslopp som tar olika lång tid. Det som alltid finns med i kolets kretslopp oavsett variant är fotosyntes och förbränning.
Kolets kretslopp startar med att kol binds till en organism genom att koldioxiden i atmosfären ingår i fotosyntesen. För att kolet ska återvända till atmosfären krävs någon typ av förbränning. Den tar olika lång tid. Eldar du upp ett par vedträn eller låter dem ligga i skogen, så att de förmultnar, sker samma kemiska reaktion men den tar olika lång tid. Vid reaktionen frigörs den kemiska energi som finns i det ursprungliga druvsockret som tillverkades vid fotosyntesen.
OskarUggla / UgglansNO ©
Exempel:
- En dag – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. För att få energi till att leva förbränner växten druvsocker omedelbart. När växter och djur har förbränning kallas det cellandning.
- En dag -100 år – En växt tar upp kol genom fotosyntesen. Ett djur äter upp växten. När djuret använder energi genom cellandningen och andas ut kolet återgår det till atmosfären. Kanske kolet används till att bygga upp djuret. Då återgår kolet till atmosfären när djuret dör.
- 100 – 1000 år – Ett träd tar upp kol genom fotosyntesen. Kolatomen kommer att ingå i trädets cellulosa som bygger upp stammen. Kolet återgår till atmosfären när träden dör och förmultnar.
- 100 miljoner år – En skog tar upp och binder kol genom fotosyntesen. Genom speciella omständigheter hamnar det organiska materialet under marken där det sakta omvandlas till fossilt bränsle till exempel olja, naturgas eller stenkol. Kolet återgår till atmosfären när det förbränns till exempel i en bilmotor eller för att värma upp ett hus.
Fördjupning:
- Film – Energiflöde och kretslopp (Andreas Sandqvist, svenska, 8.58)
- Film – Kolets kretslopp (Magnus Ehinger, 4.32, svenska)
- Hemsida – Kolets kretslopp (naturvetenskap.org)
- Artikel – Kolets kretslopp rubbas (Naturvårdsverket)
- Film – The carbon cycle (Ted-Ed, 3.55, Engelska)
- Film – Kolets två kretslopp (Urplay, 2.14, svenska)
- Film – Kolets kretslopp (Magnus Ehinger, 4.32, svenska)
- Faktablad – Vattnets kretslopp och fotosyntesen (Naturskyddsföreningen)
- Film – The carbon cycle (Ted-Ed, 3.55, Engelska)
Uppgifter: 
 |  |  |  |  |
Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.