 |  |
Gammal och förbrukad plast kan hanteras på tre sätt. Dessa sätt är: återvinning, energiutvinning och deponering.
Återvinning är naturligtvis det bästa alternativet och mycket av plasten i våra hushåll återvinns. En av svårigheten med återvinning är att plaster är väldigt olika varandra och de behöver sorteras innan de kan återvinnas. I Sverige kan plaster (frivilligt) vara uppmärkta med en symbol som talar om vilken typ det är. Indelningen beror på vilken monomer plasten består av.
När plasterna sorteras mals de till flingor och på grund av att de har olika densitet, kan de separeras. Plastflingorna kan också separeras genom att de centrifugeras. År 2018 samlades 42 % av plastförpackningarna in för materialåtervinning (i Sverige). Plast kan återvinnas upp till tio gånger
Med energiutvinning menas att plasten eldas upp i ett kraftvärmeverk. En del plaster innehåller bara kol och väte och då bildas bara koldioxid och vatten vid förbränningen. I andra plaster blandas fler grundämnen till exempel klor vilket kan bidra till försurningen i naturen.
Med deponering menas att plasten läggs på soptippen. Plaster bryts inte ner som organiskt material utan delas endast upp i mindre och mindre bitar. Bioplaster innehåller exakt samma beståndsdelar som vanlig plast men görs inte av fossila bränslen utan av till exempel majs eller sockerrör. Bioplaster har samma problem att brytas ner som vanliga plaster. Bionedbrytbar plast kan komposteras men det är en komplicerad process. Miljönyttan är obetydlig.
Miljöproblem med plaster.
Plast bryts inte ner utan mals sakta ner, av väder och vind, till små bitar som kallas mikroplaster. Det är också ett stort miljöproblem som kommer att bli ännu större i framtiden. Djur på land och i haven äter dessa färgglada plastbitar och dör. Mikroplaster äts av små organismer och hamnar då i näringskedjan där olika typer av förgiftningar uppstår.
En del av mikroplasterna kommer från produkter som smink och krämer. De finns där som utfyllnad för att göra produkten billigare att tillverka. Många mikroplaster kommer från när vi tvättar våra kläder.
60 procent av all tillverkad plast har slängts i naturen. Totalt i världen har, sedan år 1950, endast nio procent återanvänts och 12 procent eldats upp.90 procent av allt skräp i haven är plast. Det finns enorma flytande soptippar av plast i haven. De kallas för ”The Great Pacific Garbage Patch”.
Bild: geraldsimon00 / Pixabay License
Fördjupning:
- Hemsida – Livsmedelsverket.se: Bisfenol A
- Film – What really happens to the plastic you throw away (TED-Ed, engelska, 4.06)
- Film – Henderson Island – Pacific graveyard för plastic pollution (Euronews, engelska, 1.01)
- Artikel – 10 sätt att slåss mot plasten i havet. (Naturskyddsföreningen)
- Artikel – Expressen : Världshaven – En soppa av plast
- Artikel – DN : Plastsopor ökar kraftigt i haven
- Film – Midway(Chris Jordan, 3.53, engelska)
- Film – Paper vs plastic vs cloth (Ted-Ed, 4.53, Engelska)
Uppgifter:
 |  |  |  |  |
Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.