Aktivt kol
Ett slags rent kol med många håligheter som används för att rena vätskor och gaser från föroreningar.
Alkaner
De enklaste kolvätena som endast innehåller kol och väte. De binds ihop med enkelbindningar. Metan, etan, propan och så vidare.
Alkener
Kolväten som endast innehåller kol och väte. De binds ihop med minst en dubbelbindning. Eten, propen, buten och så vidare.
Alkohol
Ett slags kolväte som innehåller en OH-grupp (hydroxi-grupp). Metanol, etanol, propanol och så vidare.
Alkyner
Kolväten som endast innehåller kol och väte. De binds ihop med minst en trippelbindning. Etyn, propyn, butyn och så vidare.
Balansera formler
När du gör så att antalet atomer av olika grundämnen i kemisk reaktion är lika både före som efter reaktionen. (Lika på båda sidor av reaktionspilen.)
Biogas
En gas bestående av kolväten (metan, etan) som är tillverkad av organiskt material (till exempel växter) och inte fossila bränslen.
Brunkol och stenkol
Fossila bränsle. Bergarter som bildats av gamla växter. Stenkol har lagrats längst och har högst energiinnehåll.
Cellandning
När en organism bryter ner druvsocker för att få energi.
Druvsocker + Syre -> Koldioxid + Vatten + Energi
Elektron
En del av atomen. Elektronen har negativ laddning och cirkulerar runt atomkärnan.
Fettsyra
Syror som ingår i fettmolekylen. De kan vara mättade, enkelomättade eller fleromättade.
Fossilt bränsle
Lagrade bränslen i form av kol, olja eller naturgas. De finns vanligtvis under marken så de grävs eller pumpas upp. Det är en icke förnybar energikälla.
Fotosyntes
En kemisk reaktion då växter omvandlar solljus till druvsocker (energi).
Solljus + Koldioxid + Vatten -> Druvsocker + Syre
Fraktionerad destillation
En process när en blandning separeras (delas upp) på grund av de ingående ämnenas olika kokpunkt. Detta används när råolja delas upp i olika typer av kolväten.
Fulleren
En form av rent kol. De har formen av fotbollar (består av 60 kolatomer) eller som långa rör (nanorör).
Förbränning
En kemisk reaktion då något som innehåller kol reagerar med syre och bildar värme.
Förnybart bränsle
En energikälla som inte tar slut. Till exempel vattenkraft och vindkraft.
Grafen
En form av rent kol. Det är ett tunt täcke av kolatomer. Endast ett lager med atomer tjockt.
Hydroxi – grupp
En molekyl som består av en syreatom och en väteatom. De gör alkoholer till alkoholer och skrivs -OH i strukturformeln.
Isomer
När två kolväten har samma kemiska formel (molekylformel) men olika strukturformel.
Karboxylsyra
En syra från växt eller djurriket. Den kallas också växtsyra eller organisk syra.
Kemisk energi
En slags energi som finns lagrad i kemiska ämnen. Till exempel mat och bensin.
Kemisk formel
Det används för att beskriva ett kemiskt ämne. Vilka grundämnen det består av och hur många av varje sort.
Kemisk reaktion
En händelse när två eller fler ämnen reagerar och bildar minst ett nytt ämne.
Kemiskt tecken
En förkortning av ett grundämnes namn. Ett kemiskt tecken börjar alltid med stor bokstav och följs ibland av en liten bokstav. Järn = Fe, Väte = H.
Molekylformel
En kemisk formel för molekyler och andra kemiska föreningar. Grundämnen och antal av varje skrivs ut. Till exempel CuSO4 och C2H5OH.
Organisk syra
En syra som är vanlig i naturen till exempel hos frukter och bär. De kallas också växtsyror eller karboxylsyror.
Partikel
Något som är väldigt litet. Ett vetenskapligt ord för “liten grej”. En del av en atom eller ett dammkorn.
Protein
Ett näringsämne uppbyggt av aminosyror. Proteiner bygger upp kroppen. Exempel på protein är enzymer och många hormoner.
Reaktionspil
Den används när man skriver kemiska reaktioner. Den finns för att skilja på vilka ämnen som finns före och efter reaktionen.
Sedimentär bergart
Bergart som bildas genom att sand eller andra liknade ämnen packas ihop under lång tid.
Torv
Ett fossilt bränsle. Det består av delvis förmultnade växtdelar, huvudsakligen vitmossa.