Begrepp Periodiska systemet

Alkalimetall

Grundämnen med en valenselektron. De finns i grupp 1: Litium, Natrium, Kalium.

Atomnummer

Varje grundämne har ett unikt atomnummer. Det visar hur många protoner det finns i grundämnets atomkärna.

Bas

En grupp kemiska föreningar med pH över 7. Starka baser är frätande.

Basisk

Så kallas en vätska med pH över 7.

Elektron

En del av atomen. Elektronen har negativ laddning och cirkulerar runt atomkärnan.

Elektronparbindning

Ett annat ord för molekylbindning. Ett sätt för atomer att sitta ihop på.

Elektronskal

Ett skal runt kärnan på ett visst avstånd där det får plats ett bestämt antal elektroner som cirkulerar runt kärnan.

Energinivå

Den grad av energi något har. Elektronernas elektronskal runt atomen är olika energinivåer.

Fällning

När två lösningar (med joner från salter) blandas och det bildas ett nytt svårlösligt salt. Det nya saltet kallas fällning. 

Grundämne

Naturens byggstenar. Det finns 118 olika. 92 av dessa finns naturligt.

Grundämnesfamilj

Alla grundämnen i en kolumn i det periodiska systemet. De tillhör samma grupp. De har gemensamma egenskaper.

Grupp (periodiska systemet)

En grupp är alla grundämnen i en kolumn (lodrät). De har samma antal valenselektroner och därför liknande egenskaper.

Halogen

En grundämnesfamilj. De saknar alla en valenselektron. De är bra på att bilda salter.

Halvmetall

Ett grundämne som både har metalliska egenskaper och icke metalliska egenskaper.

Hydroxidjon

OH. Den jon som gör något basiskt.

Ickemetall

Ett grundämne som saknar metalliska egenskaper.

Isotop

Samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper.

Jon

En atom som tagit upp eller gett bort minst en elektron.

Jonbindning

En kemisk bindning mellan atomer som betyder att atomer tagit upp eller gett bort elektroner. Salter har denna bindning.

Jonladdning

Det beskriver vilken laddning en jon kan ha. Från -3 till +3.

Jonlösning

Ett salt som är löst i en vätska, vanligtvis vatten.

 

Kemisk förening

När två eller fler grundämnen sitter ihop.

Kovalent bindning

Ett annat ord för molekylbindning. Ett sätt för atomer att sitta ihop på.

Kristallstruktur

När atomerna i ett ämne ligger i en ordnad struktur. Så kallas den struktur som salter har i fast form.

K- skal

Det innersta elektronskalet. Det innehåller max 2 elektroner.

Metall

Ett grundämne som leder ström, värme och kyla. Det kan smidas, formas och det glänser.

Metallbindning

Sättet metallatomer binder till varandra. Metaller släpper sina valenselektroner till ett elektronmoln så att alla metallatomer får ädelgasstruktur.

Molekylbindning

När atomer binder till varandra genom att låna elektroner av varandra. De har gemensam vårdnad över elektronerna.

Neutralisation

När en bas och syra blandas och pH utjämnas och blir neutralt (pH 7).

Neutron

En av atomens delar. Den finns i atomkärnan och har en neutral laddning.

Period (periodiska systemet)

En rad (vågrät) i det periodiska systemet. Dessa grundämnen har lika många elektronskal.

Periodiska systemet

En sammanställning av alla grundämnen. Utvecklad av ryssen Dmitrij Mendelejev.

Protolys

När en syra löser sig i vatten och då ”lossnar” vätejoner (H+). (Egentligen reagerar syran med vattnet och bildar H3O+-joner)

Proton

En av atomens delar. Den finns i atomkärnan och har en positiv laddning.

Radioaktiv

Ett ämne som har en instabil atomkärna och därför faller sönder.

Reagens

Ett ämne som används för att bevisa att ett annat ämne existerar.

Reaktionspil

Den används när man skriver kemiska reaktioner. Den finns för att skilja på vilka ämnen som finns före och efter reaktionen.

Salt

En positiv jon och en negativ jon bundna till varandra med jonbindning. Till exempel NaCl.

Saltbildare

Ett annat ord för halogener, en grundämnesfamilj i det periodiska systemet.

Sammansatt jon

När en jon består av flera grundämnen. Det är vanligt att negativa joner är sammansatta.

Svårlösligt salt

Ett salt som inte löser sig i vatten.

Syra

En vätska med pH lägre än 7. Den innehåller vätejoner H+.

Valenselektron

Elektroner i atomens yttersta elektronskal.

Vätejon

Det som gör syror sura.   

Ädelgas

Ett grundämne med fullt yttersta skal i sin naturliga form. Gruppen längst till höger i periodiska systemet är ädelgaser.

Ädelgasstruktur

Ett grundämne som har maximalt med elektroner i sitt yttersta elektronskal.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *